Isabell Bjurén

sitter i siljansnäs och äter mellis, min hemlagade krusbärskräm varav bären kommer från gårdagen pallning. dock var det inte meningen att palla men det slutade ändå så. vi bor ju inte hemma utan lånar ett hus häre ute på landsbygden, här bor vi tillsammans med lillebror johan. johan säger till mig- mamma sa att du gärna får plocka av våra buskar, hallon, vinbär...osv. lite senare går jag ut på gården och plockar lite krusbär som jag tänkte ha som färdkost i bilen då jag skulle hem till mamma och grilla. lite senare på kvällen när vi åkt hit igen går jag igen till krusbärsbuskarna för då ville jag ha lite i kvällsfilen, då kommer en dam gående från huset ovanför, så säger hon till mig - så bra att du smakar lite av bären. jag svarar knappt utan bemöter henne bara med ett leende och nickar lite. hon går några meter till sen vänder hos sig om igen och säger - dem röda är väldigt goda. då svarar jag med - ja precis, verkligen! samtidigt som jag undrar hur hon kan veta det? aja. hon var bara allmänt skumm. sen slår det mig. jag står ju på hennes gård och plockar av hennes buskar för tusan. hon var ju bara jätte snäll och inte alls skumm. jag går in och skäms. efter en timme vill jag gå och säga som det var, be om urkäkt. jag går ut, ser att det nu är mörkt i deras hus...jag vill inte gärna väcka dem. det hela slutar med att jag hämtar en låda och plockar ytterligare 2 liter krusbär varav dem blev till kräm. nu lämnar jag datorn för en stund då har blivit inspirerad av en så bra träningsblogg jag läser så nu har jag packat väskan med badkläder och lunch och ska börja min powerwalt på 1,5 km in till leksand. sen vidare med bil till classic car week där det blir bad i siljan. älska lokalt.